Sara Olausson om sitt och Felicia Iosifs nya seriealbum

Sara Olausson och Felicia Iosif har gjort ett seriealbum tillsammans

Sara Olausson och Felicia Iosif har gjort ett seriealbum tillsammans

Häromdagen lyssnade jag på Sara Olausson som var gäst hos P1 Morgon.

Tyvärr var Björn Söder där också. Det kändes ungefär som att man skulle prata om riskerna med kärnkraftsavfall och tvunget måste släpa med sig det in i studion. Vi vet att det är farligt, vi vet att det är svårt att hitta en lösning på avfallsfrågan men måste vi ständigt ha det med?

Nå, Björn Söder var med och han bredde ut sig om hur fruktansvärt det var med öppna gränser, utländska tiggare och rabblade ramsan om ligor som utnyttjar de stackars tiggarna. Söder berättade om den utnyttjade kvinnan Petrina, som för ett år sedan anmält att hon utnyttjats av en liga, men Söder glömde att berätta att Polisen lagt ner utredningen, eftersom Petrina inte utsatts för människohandel som hon påstått.

Sedan fick Sara Olausson vara med några minuter, minuter som hon använde väl. Hon berättade kort om sin vänskap med Felicia, om seriealbumet som just kommit ut och om att Sara varit nere i Rumänien och hälsat på.

Kontonummer till insamlingen Det kunde varit jag

Kontonummer till insamlingen Det kunde varit jag

Sara Olausson har varit med i P1 Morgon tidigare och berättat om vänskapen med Felicia. ABC-nytt har också gjort ett reportage och om insamlingen ”Det kunde varit jag”. Sätt gärna in pengar där. Insamlingen pågår fortfarande. Alla belopp tas emot med tacksamhet. Och om du kan avvara 20 kronor i månaden i ett år framåt och dessutom lyckas få en eller flera vänner att skänka 20 kronor i månaden så kommer stora förändringar att ske för Felicia och hennes familj. Mottagare på kontot är Sara Olausson, och allt som kommer in på kontot går oavkortat till Felicia.

En sida ur seriealbumet om Felicia

En sida ur seriealbumet om Felicia

ABC-nytt har också gjort ett inslag om Saras planer på det album som nu är färdigt.

Och i april var Sara Olausson gäst hos Maolou von Sivers. Se inslaget. Det är fint. Och viktigt.

Det finns så många myter om tiggare. Men om du tänker efter, en tiggare får in ungefär 70 kronor om dagen… Ingen bra affärsidé för en som vill tjäna pengar på andra.

Läs vad Helen Wohlin Lee skriver om saken.

Det här och det här har jag skrivit tidigare om tiggare.

Kolla igenom vad du har hemma av kläder, skor, filtar och annat som du kan avvara. Skänk mat till tiggare och pengar och sätt in pengar på Saras konto 3007 00 21651 Nordea. Sara Olausson är mottagaren. Kan du avvara mer än 20 kronor är det många som blir glada.

Det finns inga tiggarligor som tjänar storkovan på tiggeri. Du kan vara lugn.

PS: Tidningen Fokus skriver om de nya välgörarna och om Sara Olaussons projekt. DS

Åkesson var kanske här eller där eller har han åkt nu?

Ingen såg eller hörde Jimmie Åkesson i Härnösand 17 maj 2014

Ingen såg eller hörde Jimmie Åkesson i Härnösand 17 maj 2014

Hundratals härnösandsbor hade samlats på Stora torget i Härnösand för att protestera mot Åkesson och hans rasistiska parti, Sverige-demokraterna.

Men Åkesson dök inte upp.

Eller gjorde han det?

Är han här nu?

Har han redan åkt?

På marken låg endast en pizzaslice. Runt omkring stod ett par förvånade livvakter och några partikamrater i den hårda blåsten. Åkesson har blåst oss, tänkte de, innan de åkte vidare mot nästa protestmöte med en pizzaslice i baksätet.

 

Åkesson tyckte det var trevligt i alla fall

Om drönarattacken mot pizza-Jimmie:

DN, Exp, BLT, Exp, SDS, Nyheter 24,

SATANS JÄVLA KÖRKORTSJÄVLAHELVETE!!!

Mitt körkort gick ut i oktober förra året.

Mitt körkort gick ut i oktober förra året.

Häromdagen trodde jag att jag kommit en millimeter närmare mitt körkort.

Det hade jag inte.

Jag gjorde som de sa, ordnade fullmakt. Ringde sedan och frågade var körkortet fanns nu. Och om de kunde skicka ut det – jag hade ordnat fullmakt som snart skulle börja gälla.

Men då fick jag veta att fullmakt inte räckte. Jag måste skriva till dem och tala om att jag inte ville ha körkortet skickat med ”personlig utdelning”. Det räckte inte med att jag sa det, eller mailade det och de hade ingen blankett, utan jag måste själv knåpa ihop ett brev med alla mina uppgifter där jag uttryckligen talade om detta och med min underskrift.

Satte genast igång, skrev allt och lite till. Min sons personnummer och adress tex. Skickade. Väntade. Inget kom.

Ringer idag, den 16 maj och frågar vad som hänt.

Jodå, de hade fått mitt brev. Men tyvärr, jag måste fylla i en blankett…

– Men det fanns ju ingen blankett…

– Nu finns det.

– Det fanns ingen blankett när jag pratade med er i måndags, för några dagar sedan.

– Nej, men nu finns det och du måste fylla i den.

– Idag är det fredag, och om ni postar blanketten idag så får jag den i bästa fall på måndag eller tisdag, sedan skickar jag den och ni får den i bästa fall på tisdag eller onsdag och sedan ska ni skicka mitt körkort – hur ska jag kunna rösta?

– Vi skickar blanketten med B-post.

– Nej, det gör ni INTE! Jag har väntat länge nog. Ni har lurat mig. Jag har inte fått veta hela sanningen. Jag har gjort precis allt ni sagt, i god tid och helt korrekt, men varje gång jag ringer är det något mer jag ska göra. Jag frågade flera gånger om det fanns en blankett att fylla i, när jag ringde i måndags, men jag fick veta att det fanns det inte. Nu har ni ju lurat mig.

– Nej, blanketten har kommit nu.

– Ja, men när jag ringde fanns den inte, så då måste det vara de reglerna som gäller. Skicka den nya blanketten med A-POST!!! Jag kan betala frimärket om det nu ska vara så viktigt med besparing på portot…

Kafka och jag liksom...

Kafka och jag liksom…

Ja, det var alltså del åttiotolv och åttiotretton och åttiofjorton av SATANS JÄVLA KÖRKORTSJÄVLAHELVETE.

Kafka och Orwell hade blivit så avundsjuka om de vetat…

Blodpudding på mensblod

En mumsig menspudding

En mumsig menspudding

Bianca och Tiffany Kronlöf/Full patte efterlyste tips på hur en kan klara sig utan pengar under hashtagen #såjävlapank.

Jag föreslog blodpudding på mensblod.

Tänker ofta på att mens är skräckfilm och Rock’nRoll på en gång, men framställs ofta som fräscht, och vita jeans och klassisk balett, bara du har rätt sorts mensskydd.

The Shining - lågbudget

The Shining – lågbudget

Gjorde en bild till.

The Shining – lågbudgetvarianten.

Mens den sanna historien...

Mens den sanna historien…

Och när jag ändå var igång kunnde jag inte låta blir att göra en annons för mensskydd som bättre stämmer med verkligheten.

SD:s lögner i tunnelbanan

SD kastar sten i glashus...

SD kastar sten i glashus…

Det är många stockholmare som i dagarna blir illa berörda över Sverige-demokraternas lögnaktiga hatpropaganda som just nu sitter uppe på tunnelbane-stationerna.

Tiggarna är tyvärr inte organiserade, men hade de varit det så hade det varken varit olagligt eller dåligt. Tvärtom. Människor i utsatta positioner borde organisera sig mer.

Sverigedemokraterna ägnar sig åt organiserat tiggeri i tunnelbanan

Sverigedemokraterna ägnar sig åt organiserat tiggeri i tunnelbanan

Däremot ägnar sig SD uppenbarligen åt organiserat tiggeri. Inte olagligt, men på falska grunder. De har gott om pengar. SD ber om donationer till valfonden.

Det är många som reagerat på den smaklösa valpropaganda som SD ägnar sig åt, bland annat Stockholms Stadsmission och oerhört många resenärer som ringt och mailat SL och krävt att affischerna ska plockas bort. Det finns en grupp på facebook som kräver att SL ska plocka ner affischerna. SL menar i dagsläget att affischerna ska sitta kvar då de inte strider mot någon lag. Tiggare är inte en folkgrupp, alltså är det inte hets mot folkgrupp.

Att det skulle finnas någon form av organiserat tiggeri i Sverige finns det inga belägg för, tvärtom, tiggarna är endast delar av stora familjer. Äkta makar, svågrar, svägerskor, romer som håller ihop. Vilket är bra för dem då de är oerhört skyddslösa i Sverige. De kan inte språket, utsätts för hatbrott, bor i bilar eller kojor de själva byggt, blir bortkörda.

Här är en ett år gammal artikel om David Larsson, som levt med rumänska romer i Sverige, och dessutom hjälpt till att bygga ett hus. David blev Årets medmänniska, förra året, för sin insats.

Jag har bloggat om detta i ett tidigare inlägg och har där länkat till fler artiklar som avslöjar att myten om ligorna är just en myt.

De politiska partierna verkar dock inte vara riktigt överens om vad de ska tycka i frågan. Ibland menar företrädarna för Centern att tiggeriet är organiserat och ibland menar de att det är en myt. Samma sak med Socialdemokrater och Moderater. Men det finns rötägg inom alla organisationer. Miljöpartiets Gustav Fridolin ber att få byta plats med tiggarna på SD:s valaffischer, Häng ut mig istället. Och Centerns Fredrick Federley har gjort en motbild. Medan hans partikamrat Johan Linander menar att det ligger ligor bakom tiggeriet.

Martin Klepke, politisk redaktör på tidningen Arbetet ser en klar parallell mellan dagen propaganda, och nazitysklands.

Ur Dagens Media:

Joakim Wallerstein är kommunikationsstrateg hos SD och ansvarig för kampanjen.

Han säger att tunnelbanan var ett medvetet val av placering för just den här kampanjen.

– Vi tycker att det råder organiserat tiggeri i Sverige och allt tyder på det. Blir han upprörd för det får han väl ta en promenad på Södermalm och känna av stämningen själv, säger Joakim Wallerstein, till Dagens Media, och fortsätter:

– Anledningen till att vi valde just tunnelbanan för kampanjen är för att man då i regel redan gått förbi ett antal tiggare på väg ned till tunnelbanan.

Och artikeln i Dagens media fortsätter:

Har ni någon fakta som understöder att det är organiserat?

– Nej, egentligen inte. Det är inte min sak att ta fram. Vi baserar det på Länsstyrelsens rapport och våra egna upplevelser.

Något som en av rapportförfattarna, Patrik Cederlöf avfärdar med orden: ”de kan inte ha läst rapporten”. (Dagens Arena och Tidningen Metro)

Och vill du skicka tillbaks SD:s valblanketter i ofrankerade kuvert? Gör ett spännande brev som de gärna löser ut.
Eller frankera och lägg i ett fint och välformulerat brev som berättar vad du anser om rasism. Försök att förföra en Sverigedemokrat.

Tidningen Metros Viralgranskaren om att skicka tillbaks breven i ofrankerade kuvert.

 

Uppdatering: Läs det här inlägget, där SD:s kampanj jämförs med kampanjen mot tiggare i 30-talets Tyskland. Exakt samma retorik, exakt samma lögner. Och förmodligen samma agenda – vi och de. Vi är bra – de är hemska, farliga och lögnaktiga.

Ett leende och några små mynt gör skillnad

De svenska utvandrarna sökte lyckan i Amerika.

De svenska utvandrarna sökte lyckan i Amerika.

Medan välgörenhetsorganisationer använder en ganska stor del av sina medel till administration, löner, lokalhyra, el, telefon, Internet, resor, datorer och mutor i givarländerna – och dessutom inte alltid når fram, eller vet vilka behov som finns – så går 100% av det du ger till en tiggare fram till den behövande.

Liv Ullman och Max von Sydow i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs böcker om Utvandrarna

Liv Ullman och Max von Sydow i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs böcker om Utvandrarna

Att vara tiggare är något av det mest förnedrande du kan vara, utan att vara kriminell. Men det kan vara din sista utväg, om familjen svälter. I Sverige går vi till kyrkan och tigger, eller till vänner och släktingar, om vi har några. Vi har rätt till försörjningsstöd, om vi inte äger en gammal skrotbil eller en bostadsrätt förstås. Då måste dessa ägodelar säljas innan du kan få pengar till mat och räkningar. Även om du behöver bilen i ditt arbete och bostaden för att ha någonstans att bo. Och trots att det inte går att få en hyresrätt, eftersom du inte har en inkomst, du kanske har skulder, och ingen hyresvärd vill ha dig. Att få försörjningsstöd kan upplevas som tiggeri. Du är i händerna på den som ska godkänna din ansökan. Och du är utsatt för din socialsekreterares godtycke till viss del.


Men att komma från ett annat land och tigga, till ett land där du inte förstår språket, där du inte känner någon annan än de du har med dig på resan, det är så svårt att vi som inte varit med om det inte kan förstå. Många av oss hade förmodligen gjort likadant, om vi varit i samma situation. Och många av våra släktingar har redan gjort det.

Svenska invandrare i Amerika

Svenska invandrare i Amerika

För hundra år sedan utvandrade fattiga svenskar till Amerika för att söka lyckan. För några gick det bra, för andra gick det inte alls bra. Svenskarna kunde inte engelska, några av oss lärde sig aldrig engelska. Vissa söp upp pengarna, men ganska många skickade faktiskt hem pengar till släkten i Sverige. Och för amerikapengarna kunde man därhemma köpa skor till barnen, eller kanske till och med ett litet torp.


Då och då sprids rykten om att tiggarna tillhör en liga, ett maffiasyndikat, att de är utsatta för trafficking. Men hittills har ingen hittat några som helst belägg för att så skulle vara fallet. Svensk polis har flera gånger undersökt saken, grävande journalister har försökt hitta något som tyder på det, hjälparbetare från olika organisationer har försökt hitta något.

Utvandrarna av S. V. Helander (1839-1901)

Utvandrarna av S. V. Helander (1839-1901)

 

Det enda man kommit fram till är att stora familjer kommer, vuxna syskon, gifta par och vuxna barn, flera bybor från samma by. De håller ihop, hjälper varandra, turas om att köra bilarna, bygga kojorna de bor i, laga mat, städa och tigga. De sitter i närheten av varandra för att kunna hjälpa till om någon utsätts för våldsbrott. Så det ni ser, när tiggare håller koll på varandra, är vanlig familjekärlek, omsorg. Inte maffiaverksamhet.
Varför skulle maffian/ligor/kriminella gäng ägna sig åt något som ger så lite pengar som tiggeri? Efter en hel dag, då man suttit tio timmar utomhus, i kyla, regn, vind, snö, blåst – så blir det oftast inte mer än tvåhundra kronor.

Annons från 1868 i Helsingen om att Amerikaresenärer "torde ju förr desto heldre betinga platser, emedan priset sannolikt bliver högre längre fram".

Annons från 1868 i Helsingen om att Amerikaresenärer ”…torde ju förr desto heldre betinga platser, emedan priset sannolikt bliver högre längre fram”.

Att organisera tiggeri i Sverige måste vara den mest korkade affärsidé någon kan kläcka. Risken att åka fast är för stor, de som tigger skulle lätt kunna ”tjalla”, de är ju inte gömda på en restaurang, ett bygge, ett kontor, en bilverkstad, en salladsfabrik eller en bordell. Och tiggeri omsätter inga pengar. Organiserade ligor smugglar sprit, cigaretter, narkotika, stulna bilar, ägnar sig åt trafficking för bordeller eller fabriker eller restauranger – inte för att de som kommer ska komma och tigga en hundralapp om dagen. Vinsten är för liten, arbetet med att organisera tiggeriet och tiggarna är för stort.
Många av oss funderar på om vi verkligen borde ge till tiggare. Några vill bara ge mat och kläder, så att pengarna går till ”rätt saker”, medan andra bara vill ge till de som spelar instrument och sjunger, så att den som får pengar har ”gjort rätt för sig”. De flesta är överens om att tiggeri inte borde behöva förekomma. Att staten, dvs skattebetalarna, borde ta ansvar för sina medborgare. Att det borde finnas arbete med lön som det går att leva på, att det borde finnas bostäder som även en låginkomsttagare har råd att hyra, att det borde finnas mat, kläder, skola, sjukvård som alla har råd med. Men så är det inte. Inte ens i Sverige. Därför finns det tiggare.

Svenska utvandrare går ombord på ett fartyg i Göteborg 1905.

Svenska utvandrare går ombord på ett fartyg i Göteborg 1905.

Ska vi vänta på de politiska besluten? Ska vi vänta på att välgörenhetsorganisationerna delar ut kläd- och matpaket? Ska vi sitta med armarna i kors och vänta på att någon annan gör något?
Eller kan vi tänka oss att ge en slant, en första hjälpen-slant? Pengar till mat, medicin, bättre bostad, skolgång till alla. Eller åtminstone ett par vantar, en påse äpplen eller ett leende. En dag kommer tiggarnas pengar att ge resultat. Deras barn kommer att kunna utbilda sig, försörja sig och sina föräldrar, kanske fler i byn kan få utbildning och ett bra arbete? Kanske blir de till och med framgångsrika och vinner respekt? Kanske minskar rasismen då? Och föraktet för fattiga svenskar och fattiga rumäner och fattiga romer från hela världen, kanske försvinner föraktet? Kanske en dag.
Men mynten du lägger i tiggarens mugg gör skillnad. Och ett leende har alla råd med.

Polisen: Tiggarligor är en myt

Finns ingen bakom som tar pengarna

Stödet till tiggaren Vanessa är unikt

Ligor bakom tiggarna en myt

Tiggare för en dag

Politiker (FP) provade livet som tiggare

Moderat i Habo tror att tiggare tjänar mycket

Lennart Holmlund, (S), ljuger om tiggare

DN:s serie om tiggeriet i Sverige

Finns det en sjuk dotter hemma i Rumänien?

De vanligaste myterna om tiggare

Slanten i tiggarens mugg gör mer gott än ont.

 

Körkortet – en följetong

Mitt körkort gick ut i oktober förra året.

Mitt körkort gick ut i oktober förra året.

Lenas körkort, följetong i trehundra delar.
Del åttioelva.
Detta har hänt.


Lenas körkort gick ut i oktober, men Lena, känd för sin tankspriddhet, märkte ingenting. Brevet från Trafikverket hamnade förmodligen i en hög med viktiga papper.
I våras hittade hon det viktiga brevet. Hon beställde blanketter för körkort. Blanketterna gick och gömde sig i en hög med viktiga papper, men hon hittade de ursprungliga blanketterna, plus de nya blanketterna och gick och tog foton en dag då hon kände sig extra vacker. Det var i alla fall vad en främling sa att hon var.

Enligt fotoautomaten var Lena extra ful den där kvällen...

Enligt fotoautomaten var Lena extra ful den där kvällen…

Fotoautomaten sa att Lena var extra ful. Automaten kallade henne för tjackhora och gav henne en pundarlook.
Lena ruinerade sig på nya bilder, den ena kartan fulare än den andra. Till slut gav hon upp. Tog en ful bild, klistrade på körkortsblanketten. Lyckades skriva sin namnteckning inuti den lilla rutan och hittade en brevlåda, i den brevlådetomma staden och postade ansökan.
Den kom tillbaks två dagar senare. Pundarfotot dög inte. Lena satt inte exakt rakt fram med huvudet, en vridning kunde anas.
Lena sminkade sig och gick till Polisen. De vet ju hur ett perfekt foto skulle tas.
Men de ville inte.
Lena gick till en dyr fotograf. Han visste. Han hade en körkortsfotomätare som kunde blinka grönt för godkänt foto.
Lena får låna klister av fotografen. Klistrar fast det asdyra foto, skriver sin namnteckning inuti rutan, letar upp brevlådan och en vecka senare kommer en lapp om att hon kan hämta ut sitt körkort.
Hon tar med sin myndige son och hans leg, om det skulle bli problem med att hämta ut körkortet.
Det blev problem.
Hon fick det inte, men skam den som ger sig.
Hon går tillbaks två dagar senare, försöker åter igen få ut körkortet, ny kassörska. Hon vägrar, och beslutar att körkortet ska returneras till Trafikverket.
Dagen därpå ringer Lena Trafikverket och får veta att hon ska skaffa fullmakt från Posten.
Lena laddar ner en pdf och skriver ut och läser noga alla regler.
Det står något om företagsservice. Vad är det? Lena letar runt på Postens sida och förstår att hon inte ska gå till låtsasposten/ICA, utan till Postgatan, där det finns massor av brevlådor, och en ny variant av Posten, som tydligen heter Företagsservice.
Lena tar båda sina myndiga barn med, för säkerhets skull. Det var något om en fullmakt och något om ett vittne.
Bara dottern behövde vara med. Hon skulle vara det vittne som intygade att sonen skulle få fullmakt. Hon visade leg. Sonen visade inte leg.
Dottern skrev sin namnteckning. Sonen skrev inte sin namnteckning.
Fem dagar senare ska sonen kunna gå till Posten och hämta Lenas körkort. Utan att ha henne eller vittnet med.
Trots att sonen inte legitimerade sig när fullmakten skrevs ut.
Nu är frågan:
Var är körkortet?
Måste det beställas ett nytt, eller kan Trafikverket skicka det igen?

Vi väntar med spänning på nästa avsnitt av Körkortet – en följetong.