Bashtu blev Mañana

Och kommer att ha biopremiär först i vår – inte till nyår som jag tidigare fått veta.

Nu i november visas Mañana på Stockholms filmfestival – den 23, 24 och 28 november. Sedan ska den enligt uppgift upp på Göteborgs filmfestival.

Här är en trailer:

Bashtu/Mañanas hemsida.

Bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö

Lördag den 8 november var det premiär på Henrik Möller och Video Direkts nya film Bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö.

Nobelvägen i Malmö, bra ställe att hänga på…

Henrik Möller och Video Direkt har tidigare bl.a. skapat filmerna Mysigt på Möllan och Nobellvägen [sic]. Och om nu någon tror att det handlar om mysiga Malmö så som studenter, intellektuella och kulturarbetare vill se Malmö – med billiga caféer, vegorestauranger och kreativa konstnärer – så lär ni bli besvikna.

Eller kanske inte besvikna – men förvånade.

Bra folk att känna i Malmö… (Från Mysigt på Möllan)

Inte heller är det Turning torso-Malmö, Västra hamnen-Malmö – eller Malmö högskola-Malmö. Så bratsen kanske blir lite ledsna i ögat de också…

Detta är det Malmö som Carl Michael Bellman skulle ha skildrat – om han levat där idag. Kanske inte så många Cajsa-Stinor, Anna-Gretor och Ulla Winbladar – men desto fler suparbröder och slagsmål och sunkiga krogar och en Annelie som var den enda sjyssta kärringen i hela jävla Malmö…

Bröderna fara väl vilse ibland
Om glasen men inte om krogen;
Alla de hitta till drufvornas land.
Drick bröder, drick litet grand.

När vi idag sjunger Fredmans epistlar står ett romantiskt skimmer över 1700-talets jämmer. Vi älskar Mowitz så som vi aldrig skulle älskat honom, om han suttit bredvid oss.

På Skansen firas Bellmansdagen varje år – men Bellman och hans sällskap hade blivit utslängda om de kunnat resa i tiden.

Men alla – gammal som ung – sjunger med i Fredmans epistel no 81:

Märk hur vår skugga

Så gick till vila, från slagsmål och bal,
Grälmakar Löfberg, din maka;
Där, dit åt gräset långhalsig och smal,
Du än glor tillbaka.
Hon från Danto bommen skildes i dag,
Och med henne alla lustiga lag;
Vem skall nu flaskan befalla.
Torstig var hon och torstig är jag;
Vi är torstiga alla.

Bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö – är en lågbudgetfilm om lågbudgetmänniskor i lågbudgetmiljö. Och det var så jävla hemskt att jag garvade mig igenom större delen av filmen.

Sydsvenskans Claes Fürstenberg På sightseeing i kungen av skitstäder om Henrik Möllers syn på filmen:

Han känner starkt för sina huvudpersoner. Han hatar dom.
– De är ett hopkok av alla idioter man stött på. Män som aldrig blir vuxna och som slår ned folk som råkar titta på dom. Filmen är en djävulsutdrivning.

The Jet Set Junta om filmen, Smogg om filmen, Henrik Möller på Youtube. Den senaste produktionen kommer snart att finnas på Youtube, Nollbudget på MySpace, bra sida om C. M. Bellman

Nyår – I morgon

Blog Image

Till årsskiftet kommer Manuel Conchas  nya film Mañana – producerad av Dansk Skalle (filmen hade arbetsnamnet Bashtu).

Bland rollerna finns Michael Segerström – som nyligen fick en Guldbagge för sin roll Bernhard i filmen Desperado. Läste i SvD att han skrivit en monolog om en deprimerad taxichaufför som just upptäckt att han är pedofil. Segerström visste inte om han skulle orka eller vilja spela den rollen. Modigt i alla fall att närma sig rollen.

Psykopater och våldtäktsmän har gestaltats många gånger – inifrån. Men jag vet inte om jag sett någon film eller pjäs som skildrar hur en pedofil tänker och känner. Det är ett ämne som är så känsligt – eftersom de flesta människor avskyr pedofilens handlingar – och ofta pedofilen själv. Men genom att bara hata råder man inte bot på ett problem. Dödsstraff har aldrig varit lösningen på avskyvärda brott – för isåfall skulle länder som Kina och USA vara länder helt fria från brott.

Peter Andersson på HD jämför Segerströms Bernhard med Bill Murrays karaktärer i ”Lost in translation” och ”Broken flowers”. Tror det var en bra analys. Segerström gillade analysen i alla fall.

Jag gillade Segerströms sommarprat. Känsligt, kärleksfullt och sårbart.

Tillbaks till Mañana. Michael Segerström spelar pappa till Ewa – som spelas av Helena af Sandeberg. Ewa flyttar hem till Malmö igen – efter en skilsmässa. Hon har en pojke i 7-8 årsåldern – Filip (spelas av Julius L:son Kronberg – som tidigare bland annat spelat Nicky i Harold Pinters ”One for the Road”). Ewa ska jobba som föreståndare på ett äldreboende.

Sandeberg är aktuell just nu med bland annat TV4:s serie ”Oskyldigt dömd”. Jag såg del två igår – av en slump – eftersom jag aldrig tittar på TV. Vill gärna se den, dels för Sandebergs insatser, dels för Francisco Sobrado, som också är med i Mañana och dels för att jag har en lillebror med – som bland annat spelar en läskig typ… Han spelade polis i del ett som jag missade. Får inte missa den läskige. ”Oskyldigt dömd” var bra. Lite annorlunda mot övriga polisserier – bland annat för att det inte är poliserna som står i centrum.

Helena af Sandeberg spelar just nu Tjechovs ”Tre systrar”Stadsteatern i Stockholm.

Föreställningsbild till Snittet; Francisco Sobrado, Stockholms stadsteater

Francisco Sobrado var med i Stadsteaterns föreställning Snittet. Foto: Lesley Leslie-Spinks

På äldreboendet där Ewa arbetar är Marco (Francisco Sobrado) en av hennes anställda. Han blir förälskad i Ewa…

remember by marco_welt.

Foto: Marco Welt

En av de boende på hemmet – Ingbritt – spelas av Karin Bertling. Bertling spelar dessutom en av de onda i årets julkalender. Där jag är en annan ond. Och Julius L:son Kronberg är också med – som blivande ond…

Filmsverige är inte så stort.

PS: Jag gillar Bertling.

So you think you can tell, Heaven from Hell…

So you think you can tell, Heaven from Hell… 

Så satt jag och nynnade i bilen i morse på väg till Malmö – där jag hade en statistroll som tjackhora i Sound of Noise av Ola Simonsson & Johannes Stjärne Nilsson.

Men det irriterande var att jag inte kom mycket längre.

So, so you think you can tell, Heaven from Hell – blue skies from… earth? Ground? Vad kommer sen?

Nå – jag sjöng första meningen om och om igen hela vägen till Malmö.

Och sen hela vägen till Landskrona – där jag skulle ha en guidning för pensionärer. När jag skulle köra av motorvägen såg jag en fruktansvärd krock – eller följderna av en krock. Brandkåren var där – en bil såg ut att vara uppsågad.

Hittade nyheten i Sydsvenskan – det var tydligen inte så farligt som det såg ut. Men jag blir alltid berörd av olyckor. Ju mer jag kör bil – desto värre tycker jag att bilkörningen är. Så många kör så omdömeslöst – varje dag – fulla, för fort och alldeles för nära framförvarande bil.

Guidningen gick bra – jag vandrade som vanligt runt i min 1500-talsinspirerade outfit.

Sen var det ett snabbt byte – för att åter åka till Malmö och statera som white trash-kvinna i närheten av Industrigatan/Nobelvägen. Men då började det att regna – så filmandet ställdes in.

Träffade lite trevligt folk (som vanligt trevliga människor på filminspelningar) – och körde sjungande hem.

Satte på Pink Floyds Wish You Were Here – och sjung för full hals:

So, so you think you can tell, Heaven from Hell,
blue skies from pain.
Can you tell a green field, from a cold steel rail?
A smile from a veil?
Do you think you can tell?
Did they get you to trade your heroes for ghosts?
Hot ashes for trees?
Hot air for a cool breeze?
Cold comfort for change?
Did you exchange a walk on part in the war for a lead role in a cage?
How I wish, how I wish you were here.
We’re just two lost souls swimming in a fish bowl, year after year,
Running over the same old ground.
Have you found? The same old fears.
Wish you were here.

 

 

Law & Order stjäl Frozen Grand Central

Hört talas om Improv Everywhere?

En improvisationsgrupp som startade i New York år 2001 av Charlie Todd. Han annonserar efter folk som vill vara med i stora improviserade aktioner – bland annat Frozen Grand Central – som är en rätt mäktig aktion (se videoklippet).

För några veckor sedan sändes i USA ett avsnitt av Law & Order där en sexualförbrytare och mördare (Robin Williams) ingick i en aktion på Grand Central där alla skulle frysa. Det märkliga är att de har inte bara stulit idén från Improv Everywhere – de har stulit exakta scener ur klippet. Se mannen som knyter sina skosnören och kvinnan som äter youghurt. Avsnittet med Improv heter Authority.

Det verkar inte som om Charlie Todd har tänkt att stämma NBC för idéstöld. Han är lite fundersam – ska man bli arg eller smickrad? Frozen Grand Central är dessutom inte den enda idé de stulit – kuddkriget är också Improvs idé. Och NBC har inte ens kontaktat, eller tackat Improv för idéuppslaget. Snarare tvärtom – de har framställt Charlie Todds karaktär som psykopat.

To reiterate, we had no idea this was happening and the show never contacted us. I guess it’s flattering to see our work fictionalized, even if we’re portrayed as murderers who yell, “Sheep!” at everyone. Too funny!

Jag har skrivit om Improv i ett tidigare inlägg – där de uppför en musikal på ett snabbmatställe. Berättade då också om att det finns Improv-grupper i Sverige – men de har inte kommit igång i så stor skala än. Eller vi kanske jag ska skriva – för vi i Skåne ska träffas den 23 maj i Stadsparken i Lund. Alla intresserade är välkomna. Vi kommer att planera en aktion som ska vara lätt att  genomföra – och som inte får kosta för mycket pengar – eftersom det är vi själva som står för kostnaderna.

Är man blyg – och inte vågar agera – så kan man ta med sig videokamera eller vara med och filma med mobiltelefonen – dokumentationen är en viktig del av Improv.

Och kanske får vi se vår aktion i en framtida Beck eller Wallanderfilm. Undrar om jag framställs som en galen sektledare då?

Den 23 maj klockan 18 i Stadsparken, Lund. Framför den vita scenen. Vi har en piratflagga med. Ni har mat, dricka, filt, varma kläder (det blir kallt när solen går ner) och goda idéer. 

Uppdatering!

Det blir ingen picknick i Stadsparken – aktiviteten krockar med något som händer på lördag i Lund. Gå med i Facebookgruppen Flash Mob Lund – eller kom till Botans stora gräsmatta i god tid innan klockan 14:00, lördag den 24 maj. Därifrån utgår en aktion som ska äga rum i Lund.

Jag är inte med eftersom jag kommer att arbeta i Landskrona hela dagen.

Golf på taket i Arlöv

Den 10 maj 2008.

Grannar ringer Securitas:

”En galning står på taket av ett niovåningshus och spelar golf!”

 

Det var jag.

I rollen som Lilian.

Pruttbluff

Flatulens är ett utsläpp av en blandning gaser ur anus. Denna blandning består till största del av kvävgas. Metangas och vätgas finns också med i utsläppet och till skillnad från kvävgas är dessa antändningsbara – vilket gör att även flatulensen är antändningsbar. Flatulens uppstår då anus utsätts för tryck. En flatulens uppstår i tarmarna, främst under jäsning av mat. Det karakteristiska ljudet betingas av att ringmuskeln vibrerar. På grund av att flatulensen ofta innehåller små mängder svavelhaltiga gaser, till exempel svavelväte, upplevs lukten ofta som en odör.

Källa: Wikipedia

På en infraröd filmupptagning uppfattas värme som något ljust och kyla som något mörkt. På filmen ser man en svart gas – en iskall gas.

Mina fisar brukar vara fisljumma – omkring 37 grader Celsius. Detta borde leda till att filmen visar en ljus gas.

Signaturen wbeaty visar i en film på Youtube att fisfilmen är en hoax – en bluff:

”Freeze spray” is cold and looks black under FLIR thermal camera. But propane is invisible. (Propane and methane are basically the same to thermal cameras, in the 3-micron long-IR spectral region.) ”Thermal Eye” camera TSC by L3/Raytheon

Joseph Pujol (Le Pétomane) i konsert.

Le Pétomane, artistnamn för Joseph Pujol, född 1 juni 1857 i Marseille, Frankrike, död 1945; fransk underhållningsartist.

Han framträdde på Moulin Rouge i Paris åren 1892-1895. Han hade en synnerligen ovanlig show, som beskrevs som ett extraordinärt musikaliskt anus. (Hans artistnamn var en slags ordlek på det franska ordet ”péter”; att fjärta).

Han besatt en fenomenal förmåga att kunna släppa väder – inte bara kunde han framföra enkla melodier, utan han kunde också blåsa ut ett ljus med sin bakdel samt imitera kanoneld, marscherande trupp och åskväder. Ett annat populärt inslag var när han lät som jordbävningen i San Francisco 1906.

Text och bild Wikipedia

The World’s Best FLOG (Flatulence Blog)

Sarah Silverman gillar fisar och bajs – I pooped.

Det uppfattas i många kulturer som pinsamt att flatulera (släppa sig), och det är ofta tabu. Fenomenet används också flitigt av komiker, vilket av vissa människor upplevs som dålig eller omogen humor.

Källa Wikipedia

Min humor är så dålig att den stinker. Den luktar skämt…

Jag älskar Sarah Silverman

Alla älskar dock inte en fis – denna gick ända upp i Arbetsdomstolen.

Fritz fria tår

Filmen Fritz fria tår av Peter Wirén får mig att associera till Nikolaj Gogols berättelse ”Näsan” – som ingick i Gogols antologi Petersburgnovellerna. Dmitrij Sjostakovitj gjorde en opera baserad på Gogols novell.

Ivan hittar en avskuren näsa i det nybakade brödet. ”På vem har du skurit av näsan?” skrek hans hustru ursinnigt.

Ivan försöker göra sig av med näsan.

I en annan del av staden vaknar näsans forne bärare – och blir förskräckt.

Näsan har under tiden hunnit bege sig iväg på egen hand och ställer till en hel del.

På ryska har en animerad film gjorts – tyvärr inte textad på den film i två delar jag hittade på Youtube. Intressant att näsa heter nos (HOC) på ryska. Undrar var nosen har sitt ursprung?

Näsan – del ett – på ryska.

Hittade bara denna bok där näsan ingick – Entimmesboken – och den är tillfälligt slut. 

Teos tips

Fick ett tips från Teo – en länk till en sida.

Jag känner mig lite orolig för att sidan ska ha påverkat mig lite väl mycket. Är nämligen en sån som lätt fastnar för nymodigheter.

Kan gårdagens aktiviteter ha varit en följd av länken?

Jag var i Malmö och repade inför en film, sen gick jag på Viggos hamburgerrestaurang med min äldste son och åt (goda hamburgare!) och sen var jag på fäktningen. Somnade som en sten – tidigt.

Så innan ni tittar på Teos tips – fundera på hur lättpåverkade ni är. Det finns annars en stor risk att man fastnar i detta:

Teos tips.

En garde…

…får jag aldrig säga när jag fäktar.

Tror att Leni Riefenstahl lät aktörerna hålla på längre för att kunna få fina vinklar – för det går betydligt snabbare att få in en träff. 

Hon var verkligen en fantastisk filmare. Och en makaber kvinna. Tog dykarcertifikat när hon var över 70 (hon ljög och sa att hon bara var 52 – för att få det). När hon var 100 släpptes hennes undervattensfilm.

Och hon hade en ung älskare som hon gifte sig med när hon var över 100.

Noterade att den ene fäktaren i filmen är vänsterhänt. Trodde att vänsterhanden var tabu förr. Min mamma sa åt fröken i ettan att låta mig använda vänster. Men min kompis Jonas fick börja skriva med höger. Det blev inte snyggt. 

~