Den homoerotiska parken i Oslo

Rätt mäkligt egentligen – att Norges nationalskulptör Gustav Vigeland skapat en homoerotisk park – som egentligen inte diskuteras mer.

Här samlas familjer och skolklasser och har picknick i gröngräset om sommaren – eller kastar snöbollar och skapar gulliga snögubbar om vintern.

Homofober ryggar förskräckt inför pride – men Vigelandparken passerar obemärkt som utflyktsmål för familjer i Norge…

Mitt i parken tronar en jättefallos som ska symbolisera den norska fertiliteten. Själv var skulptören gift två gånger, fick två barn som han aldrig ville träffa – hade flera sambo- och särboförhållanden och drogs till mycket unga kvinnor.

 

Gustav Vigelands barn kanske ska vara glada över att de slapp bo ihop med pappa.

Gustav Vigeland – som levde 1868-1943 var enligt uppgift starkt dragen till nationalsocialisterna. Umgicks med Knut Hamsun – som var medlem av Nasjonal Samling. 

Men skulptören Vigeland ska inte ha varit medlem.

Print on demand

Jaha – så har jag skrivit min första print on demand-bok.

Finns här:

Jonathan

Hade velat haft fler bilder med i boken – men så är det det där med rättigheterna.

Skrev till Christo och Jeanne-Claude för att få veta om det var okej att använda denna bild:

Detta var ett av deras tidigaste verk. Utfördes på rue Visconti i Paris sommaren 1962 – när min mamma var där. Hon såg det – men förstod inte vad det var. Ett konstverk sa någon. Folk stod på varsin sida och pratade med varandra – genom muren av oljefat.

Min mamma trodde att det kanske var ett experiment för att se hur folk reagerade när de tvingades gå en annan väg – än de var vana vid – till favoritcaféet.

Men det som Christo och Jeanne-Claude hade tänkt på var järnridån. Verket heter Rideau de Fer – Järnridån – och föddes som ett embryo 1961 – när Berlinmuren byggdes.

Denna bild och andra – av konstnärer som min mamma umgicks med hade jag velat ha med – men jag vågade inte med hänsyn till rättigheter.

Christo och Jeanne-Claude har förresten inte hunnit svara – jag skrev till dem idag.

Men jag var så otålig – så jag publicerade boken utan att vänta på svar – och utan detta foto.

Såg förresten att Lena Donnér som min mamma umgicks med – det var hon som ordnade boendet åt min mamma och hennes väninna Elena i Paris – den Lena Donnér gick visst bort 2006.

Tråkigt.

Fuck you very much the FCC

Eric Idle tröttnade en dag på FCC – och skrev en låt som man kan ladda ner här (högerklicka på det länkade ordet ”här” och välj ”spara mål som..” – sparas förslagsvis i en musikmapp).

Alla får ladda ner låten och spela den gratis – utom FCC:

”…it’s dedicated to the FCC and if they broadcast it, it will cost a quarter of a million dollars”.

…

Here’s a little number I wrote the other day while out duck hunting with a judge, QUACK

Fuck you very much the FCC
Fuck you very much for fining me
Five thousand bucks a fuck so I’m really out of luck
Thats more than Heidi Fliess was charging me.
So fuck you very much the FCC
For proving that free speech just isn’t free
Clear Channel’s a dear channel
so Howard Stern must go
Attorney General Ashcroft doesn’t like strong words and so
He’s charging twice as much as all the drugs for Rush Limbo
so Fuck you all so very much

So fuck you very much dear Mr. Bush
for heroically sitting on your tush
For Halliburton, Enron, all the companies who fail
Lets send them a clear signal and stick Martha straight in jail
She’s an uppity rich bitch, but at least she isn’t male
So fuck you all so very much

So fuck you dickhead Mr. Cheney too.
Fuck you and fuck everything you do.
Your pace maker must be fake
You haven’t got a heart
As far as I’m concerned your just a pasty faced old fart
And as for Condolezza she an intellectual tart
So fuck you all so very much

So fuck you very much the EPA
For giving all Alaska’s oil away
It really is a bummer
When I can’t fill my Hummer
The ozone a no go zone now that Arnold’s here to say
The nuclear winter games are going to take place in LA
So fuck you all so very much

So what the planet fails
Lets save the great white males
And fuck you all so very much

QUACK

Monty Pythons hemsida

Humor i P1

Som bekant är vi trogna P1-lyssnare mycket misstänksamma mot alltförmycket flams och trams i vår intellektuella pratkanal.

”Låt humoristerna häcka på P4 och andra bondkomiska hemvister!” – skulle ha kunnat vara vår devis.

Men av någon underlig anledning har ”På minuten”, ”Spanarna” och ”Public service” i ”God Morgon världen” bitit sig kvar rätt länge i pratkanalen. Inte har jag hört mycket gnäll om dessa fnitter- och flamsprogram.

Jag tycker om ”På minuten” – skulle bara vilja höra slutet av varje historia – vilket inte ingår i konceptet – tvärtom. ”På minuten” får mig att längta efter ett gammalt favoritprogram: ”Sena skrönikörer”. Någon mer som blir salig och sakta suckar av längtan; sena skrönikörer..?

Programmet var ca 60 minuter långt. Tre berättare var inbjudna, det kunde vara författare, skådespelare eller helt enkelt goda berättare med annan profession. De hade cirka 15 minuter var på sig att ostört berätta en skröna. Jag minns att jag för säkerhets skull spelade in programmen – var så rädd att bli störd mitt i.

En av de historier jag minns bäst var en dramatiker som fått den kryptofascistiska organisationen EAP efter sig. Han hade kallat dem ”jävla CIA-agenter” och hade blivit anmäld för ärekränkning.

En vän till dramatikern rekommenderade en oerhört duktig advokat från Göteborg. Advokaten anlände till Stockholm dagen innan rättegången – men han verkade inte ha koll på någonting överhuvudtaget. Han tappade sina papper, rökte som en borstbindare och påstod att han inte rökte, såg dåligt och hade inget lokalsinne och gick därför fel hela tiden.

Dramatikern insåg att detta försvar skulle han få sköta helt på egen hand. EAP:aren och hans kritstreckrandige ombud var så säkra på att ha vunnit fallet att de gick och skrockade i korridorerna utanför salen.

Så började det hela. Dramatikerns advokat samlade ihop de papper som återigen hade fallit på golvet och bad om en ordningsfråga.

”CIA-agent. Är det en ärekränkning att bli kallad CIA-agent? Vad skulle USA:s regering och säkerhetspolis anse om en person i Sverige blivit dömd för ärekränkning därför att han kallat någon CIA-agent? Är det inte en yrkesgrupp? Precis som SÄPO?”

Rättegången avbröts med omedelbar verkan.

Tyvärr minns jag inte vad dramatikern hette – och jag hittar inte det gamla kasettbandet med historien.

Vet inte om det var i detta program jag första gången hörde om Jan Jönsson och hans möte med Becket. Mötet ledde till att Beckets pjäs ”I väntan på Godot” spelades på San Quentin. Att några fångar rymt från Kumla tyckte Becket var oerhört lustigt. Direktören för San Quentin såg till att missödet inte upprepades. Om du någon gång får möjlighet att höra Jan Jönssons historia från början till slut – ta chansen – även om han skulle behöva en hel natt – eller kanske särskilt då. Historien är underbar.

SR sände dessutom en dokumentär om Jan Jönsson och pjäsen – den hette ”Kumla – San Quentin Tur och Retur”. Det är en repris jag ser fram emot.

Hoppas dessutom att SR plockar upp det gamla programmet ”Sena skrönikörer” igen.

Angående det ännu existerande programmet ”På minuten” – så är det alltid Hans Rosenfeldt som vinner.

”Spanarna” är ett spännande och underhållande program – jag får ofta tips om artiklar i tidningen Times som kan vara nog så matnyttiga – nu senast om antiflatulence pants (Jessika Gedins tips). Vad jag har emot programmet är att det är en manlig programledare och tre gäster, varav två alltid är män. Varför?

Och varför avbryter Jonas Hallberg de övriga gästerna? Och varför är Helena von Zweigbergk så snäll när han gör det. Henne gillar jag för övrigt rätt mycket. Skriver kul, smart och bra. Sissela Kyle (som aldrig är där samtidigt som Helena von Zweigbergk) är den som bäst biter av herr Hallberg.

”God morgon världen” är ett bra program – mycket varierande. Vad jag har svårt för är dock humordelen: ”Public service”. Jag tycker inte att det är kul att några människor är duktiga på att härma Göran Persson och Gudrun Schyman. Ibland får de till det – men oftast är det pajkastning och bondkomik.

–

För några år sedan blev det ramaskri när Annika Lantz skulle in genom P1:s finkulturella port. Jag gillar henne och hade svårt att förstå hatet som P1-folket visade.

Om det hade gällt den allmänna omläggningen av programmen så hade jag förstått.

SR har dragit ner oerhört mycket på programkostnaderna – repriser går inte bara en gång – utan minst två. Ibland återigen. Och det är ju trevligt – så att man inte missar något – men det kan ju bli lite tjatigt. Om det dessutom är ett program man inte tycker om – som ”Ring P1” – som av någon anledning går varje dag – måndag till fredag – och då dessutom som förkortad repris två gånger till samma dag. Ja – då är man beredd att helt svika sin favoritkanal.

Mycket P2 har det blivit. Och det är också trevligt.

Lantz i P1 tycker jag om. Och Magnusson i P1– men det går inte längre. Nordegren i P1 tycker jag inte om. Nordegren ska alltid spela så cynisk, cool och avslöjande – men han är en fjant. Om jag inte minns fel så var det han som ”avslöjade” att statyn av Lennart Hyland blivit flyttad så att folk som inte arbetar på radion inte kan se den. Och? Vad spelar det för roll. Men upprörd och arg skulle han ställa de ansvariga inför radiodomstolen. I-landsproblem.

Selimovic i P1 hade jag också svårt för.

I dag skrev Bo Hansson en dikt om kulturbråken i direktsändning i Lantz i P1 – lyssna på diskussionen mellan Annika Lantz, Ulrika Knutsson, Pål Hollender – och på den fina dikt detta ledde till här. Lyssna också på vad Carl Bildt har att säga om vad ÖB tycker. Underbart! Sen pratar de om Lars Norén och DN-bråket.

Vem Lantz sidekick är tror jag inte vi får veta – möjligen är det gårdagens sidekick som återanvänds – Anders G Carlsson. Namnet Ulf återkommer dock. Så sidekicken kan heta Ulf.

Law & Order stjäl Frozen Grand Central

Hört talas om Improv Everywhere?

En improvisationsgrupp som startade i New York år 2001 av Charlie Todd. Han annonserar efter folk som vill vara med i stora improviserade aktioner – bland annat Frozen Grand Central – som är en rätt mäktig aktion (se videoklippet).

För några veckor sedan sändes i USA ett avsnitt av Law & Order där en sexualförbrytare och mördare (Robin Williams) ingick i en aktion på Grand Central där alla skulle frysa. Det märkliga är att de har inte bara stulit idén från Improv Everywhere – de har stulit exakta scener ur klippet. Se mannen som knyter sina skosnören och kvinnan som äter youghurt. Avsnittet med Improv heter Authority.

Det verkar inte som om Charlie Todd har tänkt att stämma NBC för idéstöld. Han är lite fundersam – ska man bli arg eller smickrad? Frozen Grand Central är dessutom inte den enda idé de stulit – kuddkriget är också Improvs idé. Och NBC har inte ens kontaktat, eller tackat Improv för idéuppslaget. Snarare tvärtom – de har framställt Charlie Todds karaktär som psykopat.

To reiterate, we had no idea this was happening and the show never contacted us. I guess it’s flattering to see our work fictionalized, even if we’re portrayed as murderers who yell, “Sheep!” at everyone. Too funny!

–

Jag har skrivit om Improv i ett tidigare inlägg – där de uppför en musikal på ett snabbmatställe. Berättade då också om att det finns Improv-grupper i Sverige – men de har inte kommit igång i så stor skala än. Eller vi kanske jag ska skriva – för vi i Skåne ska träffas den 23 maj i Stadsparken i Lund. Alla intresserade är välkomna. Vi kommer att planera en aktion som ska vara lätt att  genomföra – och som inte får kosta för mycket pengar – eftersom det är vi själva som står för kostnaderna.

Är man blyg – och inte vågar agera – så kan man ta med sig videokamera eller vara med och filma med mobiltelefonen – dokumentationen är en viktig del av Improv.

Och kanske får vi se vår aktion i en framtida Beck eller Wallanderfilm. Undrar om jag framställs som en galen sektledare då?

Den 23 maj klockan 18 i Stadsparken, Lund. Framför den vita scenen. Vi har en piratflagga med. Ni har mat, dricka, filt, varma kläder (det blir kallt när solen går ner) och goda idéer. 

Uppdatering!

Det blir ingen picknick i Stadsparken – aktiviteten krockar med något som händer på lördag i Lund. Gå med i Facebookgruppen Flash Mob Lund – eller kom till Botans stora gräsmatta i god tid innan klockan 14:00, lördag den 24 maj. Därifrån utgår en aktion som ska äga rum i Lund.

Jag är inte med eftersom jag kommer att arbeta i Landskrona hela dagen.

Kd pläderar för tidelag

Om den sexuella akten utförs utomhus får den fotograferas och ställas ut på konsthallen – anser Kd:s Gunilla Gomér i detta TV-inslag. Trots att det handlar om sex mellan människa och häst.

Däremot är sexuella handlingar som utförts inomhus privata och ska inte förevigas med kamera för senare bruk i publika sammanhang – då är det pornografi – enligt Gomér.

Kd som parti i Alingsås är emot hela Serranoutställningen – medan folkpartisten Lars Lundgren säger till Aftonbladet:

– Det är olyckligt att politiska partier går in och tycker vad andra ska göra och olyckligt om politiska partier vill censurerar i det offentliga rummet.

Aftonbladet skriver vidare:

”Att det är våra kommunala skattemedel som används gör givetvis inte saken bättre”, skriver kd i Alingsås. Liknande argument använder nynazisterna – skriver Aftonbladets reporter.

Ja, vi kanske ska ta upp den gamla hederliga benämningen Entartete Kunst – det var i alla fall en utställning som drog en rekordstor publik. Synd bara att så många av verken brändes efteråt – och att konstnärerna tvingades till yrkesförbud, landsflykt eller i värsta fall – koncentrationslägervistelse…

Kd:s Stefan Svensson verkar dock inte vara överens med sin partikollega Gunilla Gomér han säger till SvD.se att:

– Tidelag hör inte hemma i en kommunal verksamhet.

Kanske kunde ett samarbete över blockgränserna leda till ett konsensus angående sex med häst. Socialdemokraternas Jens Orback har i ett tidigare uttalande sagt sig vara positiv till relation människa-häst.

Han nämnde för några år sedan att han inte alls tyckte det var konstigt med samkönade relationer – eftersom hans mormors syster levde med en häst.

SvD om Jens Orbacks hästuttalande.

Uppdatering:

Fick tips om vad som egentligen låg bakom Gunilla Gomérs val av bild.

Tack för tipset. Storleken har betydelse för en kristdemokrat.

Stöd kriget – skicka dina barn!

Foto: Lena Kronberg 1986

Ordlös onsdag

Mod och monument

Foto: Nils Tengdahl

 

Jag gick igenom några olästa nummer av Svenska Dagbladet idag och upptäckte att Kofi Annan varit i Sverige och invigt ett nytt Wallenbergmonument.

 

 

Charlotte Gyllenhammar och hennes Wallenbergmonument

 

Monumentet är utfört av konstnären Charlotte Gyllenhammar.

Henne känner jag till sedan tidigare.

 

Charlotte Gyllenhammar Svindel 2002

 

Såg hennes verk ”Svindel” på Wanås – ett verk jag tycker om.

Hennes Wallenbergmonument ser ut att spegla Wallenbergs gärning på ett bra sätt. Några barn gömmer sig i de ”svenska husen” rädda och utmärglade. En ung Raul Wallenberg svävar som en beskyddande ande ovanför barnen.

Det har gjorts en rad Wallenbergmonument runt om i världen. Bland annat av konstnärsparet Ulla och Gustav Kraitz – som just nu är aktuella med en utställning på Waldemarsudde.

 

Ulla och Gustaf Kraitz Wallenbergmonument, Hope

Paret Kraitz monument, ”Hope” står utanför FN-högkvarteret i New York.

Det består av en plan, utlagd med gatsten från Budapests getto. På planen står några skorstenar. Mellan skorstenarna har någon lämnat en väska med initialerna R.W. I väskan finns de falska handlingar Raul Wallenberg skrev ut till dem som han hoppades kunna rädda till Sverige. Uppe på en av skorstenarna ligger en blå kula av den sort vi är vana att förknippa paret Kraitz med.

Det är Gustav Kraitz som står som upphovsperson till skorstenarna och kulan, medan Ulla Kraitz har signerat väskan.

 

Kirsten Ortwed

Det omdiskuterade Wallenbergmonumentet som finns i Stockholm är jag inte lika förtjust i.

Det är skapat av den danska konstnären Kirsten Ortwed.

Hon har förklarat att de svarta bronsfigurerna ska symbolisera de som blev kvar när Wallenberg räddat tusentals judar från förintelsen.

Jag tycker att det är en märklig utgångspunkt för ett monument över Raul Wallenberg. Ska vi minnas honom för det han misslyckade med. För dem som blev kvar?

Möjligen är det en bra idé över förintelsen – men inte över hoppet.

 

Där har både Charlotte Gyllenhammar och Ulla och Gustav Kraitz fångat idén med ett monument över Raul Wallenberg på ett mycket bättre sätt. De har fokuserat på hoppet och på det goda Raul Wallenberg trots allt lyckades åstadkomma.

 

Jag hoppas att jag snart kan få tillfälle att se Gyllenhammars monument i Göteborg. Tyvärr har monumentet redan utsatts för vandalism. Något man får räkna med när det gäller offentliga verk.

Men jag blir lika besviken varje gång det sker trots allt.

 

Ska försöka med minst en tur till Wanås i sommar också. Dessutom kommer jag att kunna se makarna Kraitz utställning på Waldemarsudde.

 

Om en annan modig man:

En modig man i tredje rikets tjänst