En broderad svastika

I natt var det kristalnatten. Jag lyssnade på reprisen av Åsa & Gertruds radioteaterpjäs Turkudden.

Ett nästan dokumentärt nedslag i den svenska myllan.
   Linda är en alldeles vanlig småbarnsmamma som går hemma med havandeskapspenning. Hon har kommit på en jättebra affärsidé! På sin egen sajt valkyriabutiken.se säljer hon prydnadskuddar och böcker av Astrid Lindgren. Kuddarna har en alldeles särskild lyckosymbol – en svastika, en broderad gul svastika mot en vackert blå botten. SR

Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn är oerhört skickliga – och pjäsen låter som en dokumentär – där Linda låter sig intervjuas och menar att Hitler var till stor belastning för nazismen. Han skulle inte ha gått så hårt ut och pratat om den här rasgrejen. Barnomsorgen låter bättre – och barnomsorg är något som nazisterna är bra på.

Radioteaterpjäsen är bra – därför att den är en parodi på något som hade kunnat hända och nästan har hänt. De nazistiska kvinnorna är inga monster – det är inte nazisterna – och dessa är helt vanliga ”fiffiga tjejer”. Och det är det som gör pjäsen både skrämmande och rolig. Man sätter nästan skrattet i halsen. Men bara nästan.

När jag läste Justitiekanslerns utalande i ett liknande mål – då skrattade jag inte.

”Vid mikroskopiska undersökningar påvisades färgavlagringar som skulle kunna tyda på att motivet är påfört med screentryck, vilket måste anses som en konventionell tryckmetod där färgen överförs från tryckmedlet till tyget genom direktkontakt och fysiskt tryck dem emellan. Dock framställs motiv på tyg i dag även på digital väg, vilket ger liknande resultat, varför något säkert uttalande inte kan göras.”

Finns i pdf här.

Åsa & Gertruds hemsida.

För övrigt undrar jag hur Anette och Linda skulle firat kristallnatten? Dagen, SvD, Aftonbladet, Sydsvenskan Lund, Malmö, DN, Intressant

Förre påven kanoniserade helgon som botat AIDS-sjuk

Denna revolutionerande nyhet hade gått mig totalt förbi och detta skedde ändå för lite drygt sju år sedan.

Jag måste börja läsa tidningarna lite mer grundligt.

Vatikanradion rapporterade den 11 juni 2001 att:

 

Påven kanoniserar helgon som botade AIDS-sjuk och Libanons första kvinnliga helgon

Maronitiska sånger hördes på Petersplatsen på söndagsförmiddagen när den 81-årige påven Johannes Paulus II kanoniserade Libanons första kvinnliga helgon tillsammans med fyra italienare. Inför 25.000 människor förklarade påven att ”helighet är en gåva som Gud ger genom Jesus Kristus. Tro på honom är början på helighet.” På Peterskyrkans väldiga fasad hängde fem porträtt av de nya helgonen.

Det mest uppseendeväckande med de fyra italienska helgonen är att ett av dem har botat en AIDS-sjuk. Det var den norditalienske biskopen Luigi Scrosoppi (1804-1884), som ägnade sitt liv åt fattiga och grundade ett hem för övergivna flickor, som senare blev nunnekongregationen ”Den gudomliga försynens systrar.” Det mirakel för vilket Scrosoppi kanoniserades var att en ung man som var döende i AIDS tillfrisknade på ett oförklarigt sätt. Mannen var med på kanoniseringen på Petersplatsen. Andra fall av oförklarligt tillfrisknande ligger bakom också de andra kanoniseringarna.

Och tänk att biskopen som botat den AIDS-sjuke levde på 1800-talet – när AIDS ännu inte var uppfunnet…

Jaha – då kan man alltså skrota alla bromsmediciner – strunta i kondomer och knulla runt. Bli katolik (de tillåter förvisso inte ett vidlyftigt leverne, men man kan väl köpa avlatsbrev) och tillbe Luigi Scrosoppi när andan faller på.

Måste höra med infektionsklinikerna runt om i landet – om de är medvetna om att deras insatser inte längre behövs på detta område. Nu har vi sparat skattemedel minsann.

 

Mera påvenyheter:

Påven Benedict XVI bär inte Prada.

Helgonförklara martyren Johannes Paulus II?

Islam is the light!

Den här dockan från Fisher Price påstås rabbla proislamska och satanistiska budskap – enligt föräldrar som Fox news talat med.

Och visst – man hör vad man vill höra. Om jag frågar: Säger dockan ”Islam is the light?” så är det troligen det du kommer att höra. Men om du inte läst detta och fått frågan om dockan säger ”Mommy godnight” – så hade du troligen svarat jakande på det istället.

Egentligen skulle man be dessa amerikanska föräldrar att de bandade sina egna telingars joller – och se om de kan hitta några hemliga budskap. Kanske om de kör banden baklänges kan ”Satan is the king” höras tydligt…

Då gäller det att snabbt som attan skjuta ungen med tre silverkulor, krossa skallen med ett krucifix och strypa barnet med en vitlöksfläta – eller något sånt. Har för mig att vigvattnet skulle in någonstans där också. Kanske är det där de styckade kvarlevorna ska slängas i och flyter de så måste de brännas på bål.

Men tror man på allvar att det det multinationella företaget Fisher Price skulle sprida pro-islamsk propaganda och satanism? Och tror någon att de som på allvar tror det har rätt?

Eller kan det vara så att rädda och okunniga människor lätt hemfaller åt paranoia? Nu påstår jag inte att alla amerikaner är dumma – men vissa är uppenbarligen inte så smarta – och därmed mycket lätta att manipulera.

De flesta har väl vid det här laget hört Ansiktsburk, Hatten är din och den sovjetiska nationalsången. Dahler Mendis ägiga balle hade jag inte hört tidigare. Men uppenbarligen hör man vad man vill. Så om alla språk egentligen är svenska – så kan väl amerikanska dockor prata religion med sina unga ägare. Inget konstigt med det – ljudlikheter är något som redan Olof Rudbeck – på 1600-talet hade som vetenskaplig grund – när han kom på att Uppsala var det sjunkna Atlantis.

Den kristna tidningen Dagen om dockan.

Vad jag kan se Dagen den enda svenska tidning som rapporterar om den amerikanska paniken – Aftonbladet Wendela varnar bara för PVC som finns i två av Fisher Prices produkter. Men herregud – vad är väl en förgiftad och sjuk unge – mot en som skulle kunna bli muslim/satanist för att de växt upp med ett joller som kan tolkas som religiös propaganda…

Jinge om dockan.

Intressant.se

Telegraph UK om dockan.

Daily Mail UK om dockan och tidigare historier om pratande dockor.

Urban Legends slaktar på ett härligt sätt myten om den sataniske muslimdockan från Fisher Price.

David Emery på Urban Legends berättar dessutom att:

Folks, this is craziness. And you know what? We’ve seen it before:

• Remember in 1998 when parents all across the United States had hissy-fits because they really, truly believed their children’s Teletubby dolls were saying ”Faggot, faggot, bite my butt”?
• And how about the California woman who threatened a lawsuit in 2000 after convincing herself that a Teletubby doll was telling her child ”I got a gun, I got a gun, run away, run away!”
• Or the woman who complained in 2006 that a Little Mermaid doll called her daughter ”a slut.”
• Or the parent who claimed earlier this year that a Tickle Me Elmo doll made death threats against her son.

Something needs to be done to keep these toys out of the wrong hands . . . adults’ hands, I mean, not kids’. They clearly are not safe.

Bildens makt

När jag såg det här fotot tänkte jag att jag sett det tidigare. Bilden är tagen av Paul Hansen – publicerad i DN i en artikel om flykten undan kriget i Sudan. Artikeln skriven av Anna Koblanck.

Fotot är vackert och suggestivt – och lockade mig att läsa en artikel som jag annars troligen missat.

Jag har inte sett det förut – men kompositionen liknar Julius Kronbergs skolplansch ”Jesus vid 12 års ålder predikar i templet” utförd 1903 för Norstedts.

Paul Hansens fotografi har verkligen något sakralt över sig. Läraren – Hamid Najeer Joma ser ut som en ängel – inte så som vi ser dem idag – söta små bokmärkesänglar – utan mer de dömande demonliknande ärkeänglarna – eller något ur Gustave Dorés läskiga Bibel (ja, jag var jätterädd för de bilderna som barn). Den pekande läraren hade också kunnat vara Gud i Sixtinska kapellet – Gud som ger livsgnistan till Adam. Fast denna bild har en mer karismatisk Gud – en som verkligen omges av en mäktig ljusaura och pekar med ett knotigt finger.

För övrigt är det en läsvärd, välskriven och sorglig historia om flyktingar i Darfur.

Ord som återigen får mig att tänka på faran med rädslan för det okända och främlingsfientligheten.

Bakhata Issa Arja Haroom har förlorat hela sin familj, sina föräldrar och syskon, alla utom 11 årige systersonen Jallal. Ur Bakhatas berättelse:

Det tog henne tre dagar att nå fram till gränsen. På vägen såg hon flera döda kvinnor och barn – några offer för utmattning och törst, andra brutalt ihjälslagna. Själv attackerades hon av janjaweed och en grupp beväpnade män i ett militärt fordon.

– De skar upp mina trosor och de skar upp min klänning och de våldtog mig. Det var många, många män, jag vet inte hur många, berättar hon.

Men Bakhata har svårt att få hjälp eftersom hennes mor hade arabiskt ursprung. Många i flyktinglägret anser att araberna har hela skulden i det som sker.  Och att de har skuld stämmer delvis – men att anklaga alla araber och alla med arabiskt ursprung för det som några araber gör, är det som gör rädda människor till farliga människor.

För rebellerna råder ingen tvekan om att det är ett folkmord som pågår i Darfur, riktat mot regionens mörkhyade afrikanska folkslag som zaghawa, fur och masalit. Förövarna är den sudansiska regimen och den arabiska janjaweedmilis den utrustat. Upp emot 300.000 människor har dödats och 2 miljoner drivits på flykt under fem år.

De som våldtog Bakhata, var den arabiska janjaweedmilisen. Hon är alltså ett offer för dubbelbestraffning.

Jag ser en parallell mellan denna historia och människor som kommer till Sverige på flykt undan fanatiska muslimska regimer. Och här möts de av fanatiska antimuslimer som vill stoppa flyktingströmmen. Fantiska antimuslimer som anser att den växande skara pojkar som ges namnet Muhammed i Malmö skulle vara något att frukta. Om vi inte vore så rädda för varandra, om vi öppnade ögonen, vidgade vår horisont och lät dessa traumatiserade människor få leva på en plats utan konflikter så skulle denna jord vara en lite bättre plats att bo på.

Läs artikeln i DN.

Beware of the livsfarlig bebisarmé

Den skrämmande sanningen om indier illustreras i detta fotografi från verkligheten.

Indierna är kända för att vara så många. Det är för att de skaffar en jäkla massa ungar – om man inte steriliser dem förstås.

Alla indier skaffar mellan 8-12 ungar, men för enkelhetens skull säger vi att de skaffar tio ungar. Indier gifter sig när de är unga. Mellan 8-12 års ålder är en lämplig ålder, men för enkelhetens skull säger vi att de gifter sig när de är tio.

Indierna tillber heliga kor på våra gator

 

Tio barn med ett års mellanrum gör att en indisk man och en indisk kvinna blir 12 indiska hinduer som tillämpar kastsystemet och tillber heliga kor på våra gator efter bara tio års tid i Sverige.

Efter ytterligare tio år har alla tio barnen gift sig med importerade hinduiska indier som tillämpar kastsystem och tillber heliga kor på våra gator.

Det blir tolv plus tio hinduiska indier som tillämpar kastsystem och tillber heliga kor på våra gator.

Indierna får barn

Dessutom har de fått barn.

Nummer ett har fått tio hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer två har fått nio hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer tre har fått åtta hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer fyra har fått sju hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer fem har fått sex hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer sex har fått fem hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer sju har fått fyra hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer åtta har fått tre hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer nio har fått två hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator.

Nummer tio har också fått två hinduiska barn som tillämpar kastsystem och tillber kor på våra gator. De fick tvillingar.

Innan vi vet ordet av har indierna skapat fruktansvärda trafikproblem i den fjällhöga Nord!

Detta betyder att om vi tillåter indier i fertil ålder att bosätta sig här i vår fjällhöga nord så kommer vi inom kort att få både kastsystem och ett jävla trafikproblem – med de förbannat heliga korna. Eller skulle de få en egen fil på gatan? Va? Va? Va?

Judas – Jesus smartaste lärjunge?

Judasevangeliet – som legat och torkat sönder i ett bankfack i 17 år.

Jag lyssnade på Människor och tro på P1. Ett av mina favoritprogram faktiskt. Kanske man inte skulle tro – med tanke på att jag inte är reigiös. Men jag tycker att religioner och frågor om religioner är spännande. De är en del av kulturarvet. Och alla religioner är tätt sammanflätade.

Religioner och kulturer har alltid påverkat varandra. Folk har rest långt. Man har vandrat och färdats över stora hav. Vikingarna arbetade länge långt bort från sina hem – både i det moriska Spanien (Iberiska halvön) – och Mindre Asien – nuvarande Turkiet. Och de tog intryck.

Spår av Gilgamesheposet är lätt att hitta i Bibeln. Och Bibeln – vad är det? Ett evigt ommöblerande av texter – skrivna av olika författare under vitt skilda epoker.

Ibland har vissa manuskript ratats – ibland har de tagits till nåder igen.

Susanna och gubbarna, målad av Artemisia Gentileschi 1610

Några av dem – bland annat de Apokryfiska böckerna – är mer kända än andra – de som hela tiden stått i någon av de godkända Biblarna. För visst har ni hört om Joakim uti Babylon – hade en hustru Susanna? Och nog har ni sett minst en målning som avbildar händelsen då de två gubbarna smyger på henne – för att snart hoppa fram och försöka våldta henne?

Då och då hittar man gamla undangömda manuskrip i grottor i öknen. Vissa är rena falsarier. Vissa är äkta – men kommer i små, små bitar – eftersom bönderna och de fattiga herdarna får så lite betalt – och gamla manuskript och annat som kan hittas vid gravplundringar ger en större inkomst än den som jordbruk och boskapsskötsel i torra klimat ger. Säljer man en bit i taget -som visar sig  vara äkta så ger det mersmak – både hos samlare och forskare och museer. Små bitar trissar upp priserna.

Att sedan oseriösa mellanhänder ytterligare fuskar, mörkar och skarvar i – gör inte saken bättre för de forskare som eventuellt är seriösa. De som verkligen vill veta om det finns mer som skulle kunna fogas till historien om Jesus och hans lärjungar.

Fragment från Maria Magdalenas evangelium.

Maria Magdalenas evangelium hittades för lite mer än hundra år sedan – men publicerades inte förrän 1983. Sidorna är bitvis fragmentariska och vissa sidor fattas helt. Dessutom kan man tvista om tolkningen. Vissa gamla skrifter är på grekiska. Jesus talade arameiska – men många av Jesussällskapen talade koptiska. Detta beror bland annat på att de kristna förföljdes av romarna – och Palestina var ett romerskt protektorat. Så många kristna flydde till Egypten – där det talades en blandning av gammal egyptiska och grekiska – koptiska.

När de kristna fått fotfäste i Egypten började de i sin tur förfölja ”hedningarna”. Alexandria var en kulturell smältegel där flera religioner och kulturer levde sida vid sida.

År 346 grundades det första kristna klostret i Alexandria. År 391 beordrade kejsar Theodosius att alla hedniska tempel skulle förstöras, det vill säga även ”Museion” – eftersom det var ett tempel helgat åt muserna – Museion var Alexandrias stora forskningscentrum, med bibliotek och undervisning.

Påven Theofilos av Alexandria var den som utförde ordern. Troligen förstördes inte alla bibliotek på en gång, med tanke på att Hypatia arbetade vid forskningscentret. Theofilus är den som står bakom förstörandet av Serapeum. År 415 kastade sig en grupp kristna över Hypatia, släpade henne till en byggnad som gjorts om till en kristen kyrka, skar av henne allt kött och brände kroppsdelarna.

Mer om Hypatia och Alexandria här.

Det koptiska språket är fortfarande den koptiska kyrkans officiella språk – men som talspråk dog det ut för flera hundra år sedan. Kopterna i Egypten talar idag arabiska.

Sten med koptiska inskriptioner.

 

Tomasevangeliet hittades 1945 i Nag Hammadi i Egypten.

Tomasevangeliet skiljer sig från de fyra evangelier vi är är vana att läsa i Nya Testamentet. Här berättas inget om Jesu liv – eller hur han såg ut. Man får läsa Jesu ord – och Jesus verkar mera vara en vishetslärare än en messias. ”Evangeliet finns mitt i bland oss – och den som söker han ska finna”. Den framväxande kyrkan tog därför avstånd från Tomasevangeliet.

 

En sida ur Judasevangeliet

Judasevangeliet ger en annan bild av Judas än vi är vana vid. Judas har alltid stått för den som  sålde sin vän för 30 silvermynt. Den som förrådde Jesus med en kyss. Den som sitter längst ner i inferno och straffas för sitt stora brott.

I Dantes Inferno hittar man Judas längst ner – i den nionde kretsen:

Nionde kretsen: Förrädarna mot sina nära och vänner är fast till knäna i en frusen sjö, landsförrädarna till midjan, förrädare till sina gäster till halsen och de som förrått sina mästare är helt infrysta i Cocytos is. Judas, Brutus och Cassius tuggas levande av Satan som är fast i sjöns mitt. Illustration av Gustave Doré

Men i Judasevangeliet står något som känns som en förklaring för mig; Var det inte meningen att Jesus skulle dö för våra synder? Var det inte Gud som bestämt att Jesus skulle korsfästas? Var inte Judas endast Guds redskap?

Enligt detta evangelium var Judas den som stod Jesus närmast. Dessutom verkar flera av de övriga lärjungarna vara lite tröga. Judas var den smartaste – den som Jesus anförtrodde uppdraget att befria Jesus från hans kött.

Att lärjungarna var lite tröga kan man även läsa i de fyra evangelier som finns med i Nya Testamentet. När kvinnorna får veta av ängeln att Jesus är uppstånden tror inte de manliga lärjungarna på dem. Varför skulle ängeln och Jesus visa sig för kvinnorna först?

Kvinnorna vid Jesu grav, Julius Kronberg 1893

Läs Lukas kapitel 24 alla verserna. Här är några:

Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra.

Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder.  Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.

Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.

Senare fortsätter Lukas att berätta om att lärjungarna träffar Jesus på vägen, men de känner inte igen honom:

Då sade han till dem: »O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!

Tomas tvivlaren petar i Jesu sår. Målning av Michelangelo Merisi da Caravaggio år 1600.

Och när Jesus kommer till lärjungarna tvivlar Tomas. Han vill se om Jesus är stigmatiserad och stoppar in handen i såret på Jesu bål.

~

I radioprogrammet Människor och tro – som jag inledde detta inlägg med – pratar de bland annat om detta Judasevangelium (ca 20 minuter in i programmet). Och de intervjuar den svenske översättaren Jörgen Magnusson – som är blind. Han berättar hur han gjorde när han läste manuskripten. För mig var det ett bonusmaterial – att få veta hur man som blind läser texter som inte är inlästa – och som inte finns som punktskrift.

Judasevangeliet: Text, budskap och historisk bakgrund. Utdrag ur boken på Arcus Förlags hemsida. Finns att köpa bland annat på Adlibris och Bokus 

BBC News: Judas ‘helped Jesus save mankind’

AB: Jesus bäste vän – Judas

AB: Judas förhållande till Jesus byggde på önskan om makt och framgång. För Judas var makt och pengar viktigast, viktigare än Gud och hans kärlek, sa påven i sitt påsktal på långfredagen. (2006)

DN: Nytt ljus på Judas (2006)

DN: Fynd och fusk om Judas. Författaren Lars Anderssons essä och boktips.

En av de böcker Lars Andersson nämner – Fiktioner av Jorge Luis Borges finns både på Adlibris och Bokus. Jag har inte läst den – men lagt den till min önskelista.

Fynd och fusk av Per Beskow är tillfälligt slut – både på Adlibris och Bokus. Jag har lagt den på min bevakningslista.

THE GOSPEL OF JUDAS Translated by Rodolphe Kasser, Marvin Meyer, and Gregor Wurst, in collaboration with François Gaudard – pdf-fil

Roger Pearse har skapat en sida om arbetet med Judasevangelierna

National Geographics sida om Judasevangeliet är mycket svår att läsa. Grå text på kornblå bakgrund. Det är NG som var först med en engelsk översättning.

 National Geographic: Bilder på Judasevangeliets originalblad

Er du jyde og vild med chokolade?‏

Chokladjesus av Cosimo Cavallaro 

Nog för att jag vet att rasismen flödar friare på andra sidan sundet – men detta var väl ändå lite magstarkt – tänkte jag när jag fick massutskicket från en av de statist- och eventförmedlingar jag är registrerad på.

Er du jyde og vild med chokolade?‏

–

Jag är vild med choklad och det där med jude går väl att diskutera – godkänner ni en bastard?

The Torah does not specifically state anywhere that matrilineal descent should be used; however, there are several passages in the Torah where it is understood that the child of a Jewish woman and a non-Jewish man is a Jew, and several other passages where it is understood that the child of a non-Jewish woman and a Jewish man is not a Jew. Who Is a Jew?

Jøder der beder i synagogen ved Yom Kippur på et maleri af Maurycy Gottlieb fra 1878.

Men så slog det mig – jude heter jøde på danska.

Jyde är en person från Jylland.

En stark jyde…

Folke Bernadotte och tystnadens konspiration

Folke Bernadotte

I de totalitära staternas kölvatten följer svek, feghet och outsäglig grymhet.

Men också mod. Tänker bland annat på de personer Eric Silver skriver om i sin bok ”Hjältar i det tysta” (The Book of the Just: The Unsung Heroes Who Rescued Jews from Hitler, 1992). Går att hitta på antikvariaten. Tror jag köpte min på Antikvariat.net eller Bokbörsen. Hittade den också på engelska på Amazon.com (om länken inte fungerar – gå in på Amazon.com och sök på den engelska titeln).

Där finns storheter som Oskar Schindler med. Boken skrevs ett år innan Steven Spielberg gjorde filmen Schindlers list – Schindler var med andra ord en okänd hjälte då boken skrevs.

Där nämns också Georg Ferdinand Duckwitz – mannen som räddade ca 7700 judar undan koncentrationslägrena. Bland annat min far och hans familj. Jag har skrivit om det i ett tidigare inlägg.

Väntar fortfarande på det danska monumentet över Duckwitz gärningar – och en film förstås.

Att Raul Wallenberg förfalskade pass till ungerska judar är något de flesta svenskar känner till och hyllar. (Dagens passförfalskare är inte alls lika hyllade av svenskarna). Vad som blev av Wallenberg har länge varit en viktig angelägenhet. Han har fått monument över hela världen – Sovjet har födömts – för att de förde honom till ett läger i Sibirien. Och för att de mörkat sina handlingar.

Folke Bernadottes vita bussar är också något som de flesta svenskar känner till. Men hur många vet vad som sedan hände? Drog han sig sedan tillbaks till ett liv i stillhet – med sin familj? Kanske ägnade sig åt fotografering, design eller arkeologi – som några av de övriga Bernadottarna?

Nej, han mördades. Har vi i Sverige högljutt protesterat? Har mördarna gripits och straffats? Nej – en av de ansvariga blev så småningom premiärminister i Israel.

Jag har länge velat skriva om mordet på Folke Bernadotte och framförallt mörkandet av mordet, men jag hittade andra bloggar där bloggaren skrivit alldeles utmärkt – och hittat flera intressanta källor.

Läs Motbilders skildring. Mycket välskrivet och tyvärr sant. Folke Bernadotte mördades i Israel. Han var där för att medla. Bredvid sig i bilen hade han André Sérot som ville tacka Folke Bernadotte för att han räddat hustrun, madame Sérot.

Fransk journalfilm om mordet på Folke Bernadotte och André Serót.

Anders Ferm skriver i SvD om mordet och föreslår ett monument över Bernadotte och Dag Hammarsköld. Får jag lägga till en person? Georg Ferdinand Duckwitz.

Anders Ferm skriver också:

Israels ambassadör i Stockholm kontaktade mig underhand efter valet 1982. Han bad mig fråga om den blivande statsministern, Olof Palme, skulle kunna tänka sig att besöka Israel.

Palmes svar kom omedelbart: Säg ambassadören att när jag kommer till Israel tar jag som första punkt upp mordet på Folke Bernadotte. Det kom aldrig någon inbjudan.

Det visste jag inte om Palme – han var visst modigare än jag kan minnas. Ska lägga en ros på trottoaren på Sveavägen och en på Adolf Fredriks kyrkogård nästa gång jag kommer till Stockholm.

Wikipedia om Folke Bernadotte och mordet.

Cordelia Edvardson: ”De goda måste agera oftare”, SvD Om bland annat hjältarna i Eric Silvers bok.

Wikipedia; Danmark under andra världskriget

Wikipedia om Georg Ferdinand Duckwitz

Peter Englund; Recension av Eric Silvers bok ”Hjältar i det tysta”

Bloggaren Tankar i natten skriver om ”Hjältar i det tysta”

Åke Sandin skriver ett mycket bra inlägg på sin blogg ”Förbannad pacifist” om mordet på Folke Bernadotte – och dess eftermäle. Bland annat om historieförfalskningen och svartmålningen av Bernadotte.

Henrik Linde skriver en bra artikel om Folke Bernadotte i tidskriften FiB Kulturfront – En hedersman. Där får man också tips på läsning om Bernadotte och de vita bussarna.

Henrik Lindes boktips:

Vem var Folke Bernadotte? av Stig Hadenius, Adlibris, Bokus

Bryt tystnaden kring Folke Bernadotte, Stig Hadenius och Bengt Westerberg i SvD

Döden i Jerusalem av Kati Marton gavs ut på svenska 1995 på Fischer & Co och hittas numera på antikvariaten. Eller på engelska (A Death in Jerusalem) på Amazon.com. Här kan man läsa om detaljerna kring mordet på Folke Bernadotte.

Vi åker till Sverige: de vita bussarna 1945 av Sune Persson Adlibris, Bokus

Blind fläck : minne och glömska kring svenska Röda korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945 av Ingrid Lomfors Adlibris, Bokus

En av ”De vita bussarna”. Min far är en av de som har konspirationsteorier kring Folke Bernadotte. Han påstår att Bernadotte var nazist och inte ville rädda några judar. Dessutom ska inte de vita bussarna ha varit svenska – eftersom vi hade vänsterafik 1945 – och bussarna var konstruerade för högertrafik… Är inte denna konstruerad för vänstertrafik? Och visst – man hade ett stort antal bussar. Några kan ju ha varit inköpta i till exempel Danmark – eller annat land med högertrafik. Men varför skulle bussarna göra Folke Bernadotte till nazist? Detta är en av min fars käpphästar – och det går inte att diskutera det med honom.

Vita bussar AB

Folke Bernadotte; fram till mordet 1948 – på Vita Bussars hemsida

Om de gamla vita bussarna

Fokus om Folke Bernadottes okända dotter

SvD om Folke Bernadottes okända dotter:

Men kärleksaffären kan också skänka nytt ljus över Folke Bernadottes historiska gärning. Forskarna har ansett att hans humanitära intresse vaknade sent i livet.

Men i ett brev till Lillie innan de bröt kontakten skrev Folke att han vill göra något för mänskligheten som ett bevis på sin kärlek, berättar grevens barnbarn Jonas Granström.

Under andra världskriget hämtade Folke Bernadottes så kallade Vita bussar hem tusentals skandinaver från tyska koncentrationsläger. Han hyrde då ett fartyg av Salénrederierna. Dess namn var s/s Lillie Matthiessen.

Ett halvt vetande blir mera framgångsrikt än ett helt – Niezsche

I ”Bookinist” från Nils Holger Moormann hade jag fått plats med det jag läste i augusti. DN:s Pontus Dahlman skriver om fåtöljen och andra bokmöbler.

Under augusti månad läste jag 11 böcker tror jag. Jag hade bara mig själv och familjens två råttor att ta hand om. Arbetade en hel del och var social – men hade varken TV eller Internet.

René Vázquez Díaz Foto: Ordfront

Månaden inleddes med Fredrika i paradis av René Vázquez Díaz. Fick låna boken av min kusin, som köpt och läst den eftersom hon förälskat sig i Kuba. Den är en skönlitterär beskrivning av Fredrika Bremers besök på den karibiska ön Kuba. En fin bok – men jag funderade ideligen på hur mycket som var René Vázquez Díaz författarstoff och vad som var Fredrika Bremers upplevelser och tankar.

Marjaneh Bakhtiari Foto: Ordfront

Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari är en rolig bok om en familj som flytt från Iran och hamnat i Sverige. De tror att de är utvandrare – men får snart lära sig att det är invandrare de är. Känns som en film. Påminner lite om Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött. Om föräldrar som vill bli svenska och barn som vill bli något de inte vet så mycket om. Kanske har barnen någon slags romantiserad bild av ett hemland där allt är bättre än i Sverige.

Sen läste jag Mitt Iran av den persiska Nobelpristagaren (fredspriset) Shirin Ebadi. Intressant att läsa om persiska kvinnors upplevelser av revolutionen, tiden innan revolutionen – och dagens situation. Har tidigare skrivit om Marjane Satrapis seriealbum Persepolis och Azar Nafisis Att läsa Lolita i Teheran.

De båda sistnämnda har lämnat landet och skrivit sina böcker i exil – i Frankrike respektive USA. Men hur gör de som valt att stanna i den muslimska diktaturen? Shirin Ebadi är utbildad domare och har sedan revolutionen först tvingats stanna hemma och sedan accepterats som advokat. Nu engagerar hon sig för journalister som lever under dödshot och för kvinnor och deras familjer som hamnat i kläm med sharian och regeringens tolkning. Shirin Ebadi är påläst. Hon vet hur hon ska använda makthavarnas egna metoder emot dem. Hon kan också sharialagarna… Läs alla dessa böcker. Börja med Persepolis, fortsätt med Att läsa Lolita i Teheran och avsluta med Mitt Iran.

Steget från den persiska juristen Ebadi till den kinesiska juristen Xiao Rundcrantz och hennes bok Röd Åklagare är inte så långt. Böckerna liknar dessutom varandra på så sätt att författarna utelämnat vissa detaljer av hänsyn till de inblandade. Och de handlar inte om äran eller skammen, det handlar om dödsstraff eller inte dödstraff. Xiao Rundcrantz berättar detaljer om den kinesiska ettbarnspolitiken som jag skulle tagit för skrönor om jag läst det i dagpressen. Men jag tror att jag kan lita på det hon skrivit i sin bok. Bland annat om hur hon varit med vid en raid hos en bonde som hade ”för många barn”. Hustrun var återigen gravid och hon skulle skickas på tvångsabort. Hon var i åttonde månaden… Och ja – de tog bort hennes barn och steriliserade henne. 

Sen läste jag Nadia of the Nightwitches av Tom Townsend. Antar att det var en ungdomsbok. Enkelt skriven. Skönlitterär med dokumentär grund. Spännande. Rekommenderas till den som vill läsa lite mer om Natthäxorna på ett lättsamt sätt.

Mitt vågräta liv av komikern Chelsea Handler var intressant på så sätt att här behandlades män på samma sätt som kvinnor brukar behandlas – som förbrukningsvaror. Något man roar sig med en natt – men sedan undviker att stöta ihop med igen. Intressant som sagt – men inget jag kan identifiera mig med. Jag förbrukar inte människor. Dessutom har jag så svårt för hennes supande – och ännu svårare för att hon envisas med att köra bilen när hon är så gott som plakat. Trafiksäkerhet och nykterhet i trafiken är en av mina käpphästar. Det här är en bok jag ger bort utan saknad. Jag skrattade inte ens åt hennes skämt – om det nu var skämt i boken.

Marguerite Duras, Paris, 21 maj 1993

Foto : Richard Avedon

Marguerite Duras Halv elva en sommarkväll. Den var riktigt bra! Och jag ser fram emot att få läsa den igen –  denna korta och mycket spännande skildring av ett olycklgt par, en blivande älskarinna och en man som skjutit sin unga hustru och hennes älskare. Huvudpersonen är en alkoholiserad kvinna. Hon kör visserligen också bil – men i denna bok känns det mer ”rätt”. Allt är ändå så sjaskigt. Boken är på endast 112 sidor – jag läste den i ett streck. Vacker och hemsk och jag såg allt som i en film. Har den filmats?

Googlade och såg att den blivit film 1966 med titeln 10:30 P.M. Summer. Vet inte om den är bra, men skulle gärna se den om jag fick tillfälle.

Hittills har jag tyckt om allt som Jeanette Winterson skrivit. Mest älskad är Fyrväktaren. Den är som en saga, där historiska skeden vävts in. Den är som Tusen och en natt och en vindpinad udde i havet. Den är en bok som jag vill läsa snart igen. I somras läste jag Passionen. Och om Fyrväktaren är en vindpinad variant av Tusen och en natt, så är Passionen en Venetiansk variant, genombruten av magiska kanaler.

En dag på Skansen hade jag glömt min bok hemma. Det var en grå och regnig dag. Inte många turister. Jag fick låna en bok hos grannen – Brofästet. Läste Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen. Kände igen texten och kom på att den sänts i dramatiserad form på radion i somras. En tunn bok som jag snabbt läste ut. Lånade August Strindbergs Röda rummet. Så nu har jag äntligen läst den! En bok som vi fick i uppdrag att läsa när jag gick på mellanstadiet. Märkligt – den är inte så lätt för en vuxen person som läser mycket att ta sig igenom. Hur skulle en 11-12-åring kunna läsa den och dessutom kunna njuta?

Nå jag läste och jag njöt. Han är kul han Strindberg. Även om en hel del av innehållet måste gått mig förbi. Mycket var daterat. Men beskrivningen av huvudpersonen Arvid Falks bror var så på pricken. En hemsk människa. Och beskrivningen av en byråkrati som inte fungerar, och av filantropiska damer som förfasar sig över de fattigas osedliga leverne, och beskrivningen av kappvändarna…

Ja, jag rekommenderar den – även om den kan kännas lite tung för den som är ovan vid 1800-talssvenska.

Fick av en arbetskamrat låna en bok om Sofie Sager – den första svenska kvinna som anmält en våldtäkt – eller ett våldtäktsförsök för att vara korrekt. Boken är skriven av Maj Olsen i skönlitterär form, men bygger på historiska källor – bland annat utdrag ur det Sagerska målet. Märklig kvinna. Och beundransvärd. Så modig. Jag är glad över att jag fick göra hennes bekantskap i somras.

Citatet i titeln till detta inlägg kommer från en skrift jag fick på världens längsta bokbord på Drottninggatan i somras. Det är Vetenskap och Folkbildnings skrift Folkvett nr 3 2001. Marianne Rasmuson citerar Nietzsche i sin artikel om ”Intelligent design”.

Hela citatet lyder:

”Ett halvt vetande blir mera framgångsrikt än ett helt: det uppfattar allt som enklare än det är och gör därför sin uppfattning mer begriplig och övertygande.” och hela artikeln kan du läsa här.

Fler boktips och mer info om Marjane Satrapi och Azar Nafisi.

Saved from satanic homo-rock bands!!

Den här videon ledde till vilda diskussioner. Togs bort både från Youtube, Google och Myspace.

Vem är pastor Donnie Davies? Är han en ”botad” homosexuell man? Eller är det hela ett skämt? Man skulle kanske tycka att det är rätt uppenbart att det är ett skämt – ingen kan väl vara så galen? Och videon är ju ”jättebögig”. Får man inga ledtrådar via hans hemsida?

Men efter att ha gjort bekantskap med pastor Phelps i Westboro Baptist Church – som bland annat driver sajten God hates Sweden – så är det inte lätt att veta vad som är skämt och vad som är sjukt allvar.

Nå – men om man läser listan på godkända musiker och musikgrupper – och ser att Cyndi Lauper är okej – så borde man kanske förstå?

Martin Söderström på Aftonbladet anser att Cyndi Laupers namn på listan är ett mysterium – men det verkar inte som om Söderström anar ugglorna som ligger i mossen och ruvar…

Webcam correspondent har lagt ut en film på Youtube där ”bluffen” avslöjas.

Och Box Turtle Bulletin skriver flera inlägg om skådisen Joey Oglesby från Dallas – mannen bakom karaktären ”pastor Donnie Davies”.

Antigayretorik skriver också om Donnie Davies – skriver för övrigt bra om mycket…

Här är texten till God Hates A Fag för den som vill ordna allsång…

The Bible Says (God Hates A Fag)

Tell me straight to fight temptation.
Lord, lead me into your salvation.
The Bible says as plain as day,
with a man you shall not lay.

Lord you are my strength.
Fill me with your love.
Help me fight these feelings,
help me rise above.

Lord help them hear me and make clear my voice,
‘cuz being gay is nothing but a choice.

God hates a fag.
God hates a fag.
God hates a fag.
If you’re a fag he hates you too.

Read the Bible and you’ll be sure
to enter Heaven, there’s no back door.
Righteous man, get on your knees.
There lies no virtue in sodomy.

Lord you are my shield.
Sustain me through the fight,
a shelter from the urges
and help me see the light.

You filthy sinners should just let me be,
cuz Jesus, my Savior’s, the only man for me.

God hates a fag.
God hates a fag, yes he does!
God hates a fag.
If you’re a fag he hates you too.

Lord you are my strength.
Fill me with your love.
Help me fight these feelings.
Help me rise above.

Lord help them hear me and make clear my voice,
‘cuz being gay is nothing but a choice.

God hates a fag
God hates a fags
God hates a fags
If you’re a fag he hates you too.
He hates, he hates you too!

~ ~ ~

Tack Hugo för tipset!